Den nya Bamsefilmen
Appropå förra inlägget...
Det skulle ju göras en ny film, en långfilm. De började med den på Bamses 40-årsjubileum, 2006. Då sa de att den skulle vara klar 08. Nu har det gått dubbelt så lång tid än vad som var planerat, och jag ser den fortfarande inte i sikte, inte ens hört något nytt om den.
Ska jag vara ärlig är jag ganska skeptisk till den. Jag menar, ingen kan göra en Bamsefilm som Rune. Men jag måste säga att jag börjar bli riktigt nyfiken på den nu. De säger att den ska gå i samma stil som de gamla filmerna. Vad menar de egentligen med det? Uppenbarligen ska varje figur få sin egen röst, den som skriver (skrev?) manus till filmen är någon jag inte ens känner till och jag har ingen aning om vem som tecknar den. Hur kan den ens vara nära samma stil som de andra filmerna?
Det ultimata hade ju såklart varit att Rune skrev och tecknade den själv, men det är ju omöjligt. Så som det ser ut nu hade jag helst sett att åtminstone någon som skrivit Bamseberättelser länge skrev manuset. Typ Olof Siverbo eller så, inte någon professionell manusskrivare som antagligen inte har någon känsla för Bamse alls. Och sen hade Bo Michanek gärna fått teckna den...fast då hade den väl aldrig blivit färdig...vilket den ioförsig ändå inte blir.
Men trots det är jag fortfarande nyfiken... Kommer det vara dåtid i den här filmen också, eller får även fruarna och barnen vara med den här gången? Det kommer bli jättekonstigt att inte höra någon berättarröst, och jag kommer sakna alla konstiga ljud. Jag tror nog snarare jag bävar lite inför den.
Det skulle ju göras en ny film, en långfilm. De började med den på Bamses 40-årsjubileum, 2006. Då sa de att den skulle vara klar 08. Nu har det gått dubbelt så lång tid än vad som var planerat, och jag ser den fortfarande inte i sikte, inte ens hört något nytt om den.
Ska jag vara ärlig är jag ganska skeptisk till den. Jag menar, ingen kan göra en Bamsefilm som Rune. Men jag måste säga att jag börjar bli riktigt nyfiken på den nu. De säger att den ska gå i samma stil som de gamla filmerna. Vad menar de egentligen med det? Uppenbarligen ska varje figur få sin egen röst, den som skriver (skrev?) manus till filmen är någon jag inte ens känner till och jag har ingen aning om vem som tecknar den. Hur kan den ens vara nära samma stil som de andra filmerna?
Det ultimata hade ju såklart varit att Rune skrev och tecknade den själv, men det är ju omöjligt. Så som det ser ut nu hade jag helst sett att åtminstone någon som skrivit Bamseberättelser länge skrev manuset. Typ Olof Siverbo eller så, inte någon professionell manusskrivare som antagligen inte har någon känsla för Bamse alls. Och sen hade Bo Michanek gärna fått teckna den...fast då hade den väl aldrig blivit färdig...vilket den ioförsig ändå inte blir.
Men trots det är jag fortfarande nyfiken... Kommer det vara dåtid i den här filmen också, eller får även fruarna och barnen vara med den här gången? Det kommer bli jättekonstigt att inte höra någon berättarröst, och jag kommer sakna alla konstiga ljud. Jag tror nog snarare jag bävar lite inför den.
Bamses TV-filmer
Det har gjorts 16 filmer med Bamse. Sex svartvita och tio i färg. Alla lika oemotståndligt charmiga. Det tror jag inte någon kan neka till. Vi hade (och har) alla färgfilmer inspelade på VHS när jag var barn. De är en av anledningarna till att jag började tycka så mycket om Bamse i första taget, och nu ska jag skriva lite om dem.
De är väldigt enkelt gjorda (tar ändå väääldigt lång tid att göra), men det är också charmen. Figurerna målade på plastfilm, ger ett väldigt karaktäristiskt utseende, och även bakgrunderna i akvarell. Tillsammans ger det en väldigt speciell känsla till helheten. För att inte tala om ljudeffekterna och musiken. Jag kommer inte ens på ett sätt att beskriva det. Jag ska också nämna Olof Thunberg som har haft en stor del i att ge Bamse liv på TV-skärmarna.
Har ni tänkt på att alla filmerna utspelar sig i dåtid? Eller ioförsig inte de första eftersom saker och ting var dem samma då. Men de sista tre.. (klara 1982 och 90) Vargen är fortfarande elak, Bamse har inte träffat Brummelisa och de har inga barn. Det är egentligen ganska lustigt eftersom livet utvecklar sig ganska mycket för dem i tidningsform.
De är väldigt enkelt gjorda (tar ändå väääldigt lång tid att göra), men det är också charmen. Figurerna målade på plastfilm, ger ett väldigt karaktäristiskt utseende, och även bakgrunderna i akvarell. Tillsammans ger det en väldigt speciell känsla till helheten. För att inte tala om ljudeffekterna och musiken. Jag kommer inte ens på ett sätt att beskriva det. Jag ska också nämna Olof Thunberg som har haft en stor del i att ge Bamse liv på TV-skärmarna.
Har ni tänkt på att alla filmerna utspelar sig i dåtid? Eller ioförsig inte de första eftersom saker och ting var dem samma då. Men de sista tre.. (klara 1982 och 90) Vargen är fortfarande elak, Bamse har inte träffat Brummelisa och de har inga barn. Det är egentligen ganska lustigt eftersom livet utvecklar sig ganska mycket för dem i tidningsform.
Rune som tecknare
Appropå förra inlägget...
Det är väldigt kul att se alla dessa gamla serier. Som exempelvis första strippen på Brum. Det är väldigt olikt Runes senare, väldigt typiska stil på 70-talet, men nog ser man att det är han som tecknat det. Jag har helt fallit för Brums söta svans, och hans helt bedårande klumpiga tassar.
Men hans senare stil älskar jag ännu mer. Jag kan inte förklara det, och när jag försöker är det ingen som förstår. Tro mig, jag har försökt! Det är så fina linjer och...liksom hemtrevligt. Det är egentligen väldigt kantigt, t.o.m Bamses gula knappar, som väl måste vara runda om något. Men det ger också en väldigt...Bamsekänsla.
Sedan är det ju den senaste stilen. Den ser man däremot mest på tidningsomslag och i böckerna. Bamse passar väldigt bra i akvarell. Men Burre har visst lite problem med frisyren... Jag är inte så förtjust i denna stilen, det är som om han glömde bort hur man tecknar någonstans på vägen...
Det jag försöker säga (skriva) är att han hade en väldig utveckling, och även om han var en fantastisk berättare ska vi verkligen inte glömma bort vilken fantastisk tecknare han var.
Det är väldigt kul att se alla dessa gamla serier. Som exempelvis första strippen på Brum. Det är väldigt olikt Runes senare, väldigt typiska stil på 70-talet, men nog ser man att det är han som tecknat det. Jag har helt fallit för Brums söta svans, och hans helt bedårande klumpiga tassar.
Men hans senare stil älskar jag ännu mer. Jag kan inte förklara det, och när jag försöker är det ingen som förstår. Tro mig, jag har försökt! Det är så fina linjer och...liksom hemtrevligt. Det är egentligen väldigt kantigt, t.o.m Bamses gula knappar, som väl måste vara runda om något. Men det ger också en väldigt...Bamsekänsla.
Sedan är det ju den senaste stilen. Den ser man däremot mest på tidningsomslag och i böckerna. Bamse passar väldigt bra i akvarell. Men Burre har visst lite problem med frisyren... Jag är inte så förtjust i denna stilen, det är som om han glömde bort hur man tecknar någonstans på vägen...
Det jag försöker säga (skriva) är att han hade en väldig utveckling, och även om han var en fantastisk berättare ska vi verkligen inte glömma bort vilken fantastisk tecknare han var.
Runes gamla serier
Jag har nyligen läst nr 7 från 1984, en väldigt intressant tidning. Det var Runes 40-årsjubileum som serietecknare. Jag har sedan tidigare (drygt två år) boken "Bamse - den kompletta veckoserien". Också den väldigt intressant.
Det mesta som finns att läsa om Runes andra serier baseras på den ovannämnda tidningen, så jag var lite misstänksam mot den... Mycket av det från boken och från andra ställen, fanns även i tidningen, men den var verkligen värd att läsa.
För första gången kunde man läsa - visserligen korta - berättelser om Brum (äventyr bland djuren), Teddy, serieformen av Nalle ritar och berättar, första och sista avsnittet av åsnan Kal från Slottsskogen. Även berättelser om Lille Rikard och hans katt, Pellefant och Habibu som man läst så många gånger. Rulle och Maja har jag läst två berättelser om, här finns en jag inte läst förut, och som jag inte heller tror är fullkomlig. Dessutom massor av roliga bilder och skisser.
Nu vill jag bara ha mer, mer och meeer! Speciellt om Brum, Teddy, Rulle och Maja (som uppenbarligen var med i en veckoserie, om det var deras egna eller de bara var biroller i en annan serie är fortfarande ett mysterium). Det borde verkligen finnas sparade serier med dom någonstans. En ny sådanhär tidning borde också göras igen. Definitivt mersmak här hos mig.
Det mesta som finns att läsa om Runes andra serier baseras på den ovannämnda tidningen, så jag var lite misstänksam mot den... Mycket av det från boken och från andra ställen, fanns även i tidningen, men den var verkligen värd att läsa.
För första gången kunde man läsa - visserligen korta - berättelser om Brum (äventyr bland djuren), Teddy, serieformen av Nalle ritar och berättar, första och sista avsnittet av åsnan Kal från Slottsskogen. Även berättelser om Lille Rikard och hans katt, Pellefant och Habibu som man läst så många gånger. Rulle och Maja har jag läst två berättelser om, här finns en jag inte läst förut, och som jag inte heller tror är fullkomlig. Dessutom massor av roliga bilder och skisser.
Nu vill jag bara ha mer, mer och meeer! Speciellt om Brum, Teddy, Rulle och Maja (som uppenbarligen var med i en veckoserie, om det var deras egna eller de bara var biroller i en annan serie är fortfarande ett mysterium). Det borde verkligen finnas sparade serier med dom någonstans. En ny sådanhär tidning borde också göras igen. Definitivt mersmak här hos mig.
Bamses trolleriresa
För flera år sedan fick jag nr 6, 1977. I slutet av tidningen började fortsättningsserien Bamses trolleriresa. Jag var mycket nyfiken på fortsättningen kan jag lova! Nu har jag äntligen fått nästa nummer, som jag längtat efter att läsa den. Det är visserligen en (jag hoppas verkligen inte det är fler) del kvar, men det här håller min nyfikenhet i chack för ett tag framöver...
Det var vissa intressanta saker jag la märke till som jag nu ska dela med mig av. Den flygande sängen tar dom till Hosko Poskos borg. Trollkarlen som dom flög till på den flygande mattan i filmen.
Frågan är...: Hur visste dom vad han hette? Han var ju för upprörd för att hinna presentera sig förra gången.
Och hur upphävde han förtrollningen så han blev människa igen? Skalman trollade ju honom till en blixtrande kaktus.
Och vart har det tagit av hans lejon, Leo?
Jag har andra frågor också, men dom räknar jag med att få svar på i nästa del.
För övrigt var det kul att se mer av hans borg. Och nog tycker jag det var onödigt av honom att städa undan mattan för att låta den ligga och damma när han var så arg över att den varit borta.
Det var vissa intressanta saker jag la märke till som jag nu ska dela med mig av. Den flygande sängen tar dom till Hosko Poskos borg. Trollkarlen som dom flög till på den flygande mattan i filmen.
Frågan är...: Hur visste dom vad han hette? Han var ju för upprörd för att hinna presentera sig förra gången.
Och hur upphävde han förtrollningen så han blev människa igen? Skalman trollade ju honom till en blixtrande kaktus.
Och vart har det tagit av hans lejon, Leo?
Jag har andra frågor också, men dom räknar jag med att få svar på i nästa del.
För övrigt var det kul att se mer av hans borg. Och nog tycker jag det var onödigt av honom att städa undan mattan för att låta den ligga och damma när han var så arg över att den varit borta.
Snön faller tät...
De senaste veckorna...månaderna...har det varit ett ständigt snöande. I hela Sverige, i hela världen. Ni har säkert inte kunnat missa det. Men påminner det inte lite om berättelsen "När dunder-honung inte hjälper..." från nr 12, 1989?
Det börjar på fredagen, under sista lektionen, antagligen tidig vinter. Ungarna gör var sin snögubbe, och nästa dag dyker en levande snögubbe upp som rövar bort Brum. Hela världen är insnöad, t.o.m på Egyptens pyramider snöar det. Och det visar sig att Kung Bores snömaskin har blivit stulen av isdrottningen som tänker frysa hela jorden till is och bli drottning över allt.
Det hela slutar förstås lyckligt med att isdrottningen smälter, finner sig själv under isskalet, och flyttar in hos Kung Bore där hon är snäll och lycklig. Kanske har hon fryst till is och blivit maktgalen igen. För jag vet att såhär mycket (och såhär överallt) har det inte snöat så länge jag minns.
Det börjar på fredagen, under sista lektionen, antagligen tidig vinter. Ungarna gör var sin snögubbe, och nästa dag dyker en levande snögubbe upp som rövar bort Brum. Hela världen är insnöad, t.o.m på Egyptens pyramider snöar det. Och det visar sig att Kung Bores snömaskin har blivit stulen av isdrottningen som tänker frysa hela jorden till is och bli drottning över allt.
Det hela slutar förstås lyckligt med att isdrottningen smälter, finner sig själv under isskalet, och flyttar in hos Kung Bore där hon är snäll och lycklig. Kanske har hon fryst till is och blivit maktgalen igen. För jag vet att såhär mycket (och såhär överallt) har det inte snöat så länge jag minns.
